Homelessness

Moderaterna anser att de kommit en god bit på vägen med att bekämpa hemlöshet och deras mål är att hjälpa fler hemlösa till bättre och permanenta boenden. [1]

De tycker att tak-över-huvudet-garantin som de införde i början av deras mandatperiod ska förbättras (det innebär att alla har rätt till sängplats för natten). Stockholm stad har även inlett ett samarbete med Stockholmsstadsmission, där de använder sig av en metod vid namn ”Housing first” och handlar om att de hemlösa genom ett boende får hjälp att skaffa arbete och en social tillvaro. [2]

Socialdemokraterna däremot anser att man måste ”bygga bort hemlösheten” genom att bygga fler hyresrätter istället för bostadsrätter. De tycker tak-över-huvudet-garantin är en bra idé men ingen lösning då de menar att bo på härbärgen i långa perioder inte löser någonting. Därför vill de öka antalet träningslägenheter för hemlösa och erbjuda de budget- och skuld rådgivare.[3]

Moderaterna vill:

1. Nya jourplatser för ungdomar mellan 13 och 20 år för att unga inte ska behöva komma i kontakt med äldre missbrukare och riskera hamna i eget missbruk.
2. En helt ny satsning på stadsövergripande uppsökande arbete där stadsdelar, socialtjänst och frivilliga samarbetar och bortser från Stockholms organisatoriska gränser.
3. En socialtjänst med ”hemlöshetsperspektiv” införs vid Maria Ungdom där många av de ungdomar med allvarligast missbruksproblem eller psykiska problem kommer i kontakt med vård och myndigheter.
4. Fortsatt öppet intag på våra härbärgen enligt Stockholms tak-över-huvudet-garanti. Det ska vara lätt att komma in för natten.
5. Skapa en hemlöshetsjour med socialarbetare som har fullt mandat att fatta myndighetsbeslut och fånga upp den hemlöse just den natt han eller hon är nåbar för att komma vidare mot vård, behandling och ett mer ordnat stödboende.
6. Förhandla fram en helt ny överenskommelse med landstinget om en särskild ”hemlöshetsklinik” som inte bara tar hand om hemlösas akuta krämpor utan framförallt satsar på att hålla ihop hela kedjan av socialtjänst, psykiatri och missbrukarvård.
7. Skapa särskilda dygnet-runt-öppna platser för långliggare som behöver ordnande former för att motiveras till behandling, som ett första steg på väg tillbaka till ett ordnat liv.
8. Skapa ett samarbetsavtal med de privata fastighetsägarna i Stockholm om hundra nya försöks- och träningslägenheter för hemlösa.
9. Särskild skuld rådgivning för att bidra till skuldsanering för hemlösa som har ordnat boende men som på grund av gamla hyresskulder inte kan få eget kontrakt.
10. Investera i metodutveckling och modellarbete i arbetet mot hemlöshet och inleda ett internationellt samarbete med andra föregångsländer. [4]

Socialdemokraterna vill:

1.     Tak-över-huvudet-garanti, ingen tvingas bo utomhus i Stockholm.

2.     Öka antalet träningslägenhet för hemlösa

3.     Satsa på kostnadsfri budget- och skuld rådgivning i alla stadsdelar samt på Enheten för hemlösa.

4.     Arbeta med att i större utsträckning individanpassa de stödinsatser kommunen genomför.[5]

Hur har det gått?

Under en femårs-period (2008-2013) skulle hemlösheten halveras enligt alliansens plan, men i juni 2010 hade hemlösheten endast minskat med 99 personer som gör att nivån är ungefär den samma som under starten 2008. Vilket innebär att det fortfarande är långt kvar till målet.[6]

[1] http://moderaterna.net/hemloshet/ hämtad 2011-11-28

[2] http://moderaterna.net/blog/politik/hemlosa/ Publicerad av Joar Horn den 2 juli, 2010, hämtad 2011-11-28

[3] http://www.hakanjuholt.com/Webben-for-alla/Partidistrikt/Stockholm/Var-politik/A-O/Hemlosa hämtad 2011-11-28

[4] http://moderaterna.net/hemloshet/ hämtad 2011-11-28

[5] http://www.hakanjuholt.com/Webben-for-alla/Partidistrikt/Stockholm/Var-politik/A-O/Hemlosa hämtad 2011-11-28

[6] http://www.svd.se/nyheter/inrikes/alliansen-langt-fran-malet-om-hemlosa_4854139.svd hämtad 2011-11-28

”Hemlöshet en fråga för socialtjänsten och bostadsmarknaden

Hemlöshet kan både grundas i sociala problem och i brist på bostäder. Det visar rapporten ”Trösklar på bostadsmarknaden”.

Om orsakerna till att människor stängs ute från bostadsmarknaden endast vore relaterade till sociala, psykiska eller fysiska problem hos den hemlöse själv, är hemlöshet tveklöst en socialtjänstfråga. Men socialtjänsten runt om i landet vittnar om att de möter människor utan andra problem än att de inte klarar av att få en bostad via den reguljära bostadsmarknaden.

Vissa hemlösa fyller inte kraven

Det finns en typ av hemlöshet som inte är kopplad till den hemlöses egna sociala eller andra problem som kräver vård, behandling eller socialt stöd. Utan problemet är att det finns människor som inte av egen kraft och förmåga lyckas leva upp till de krav som fastighetsägare ställer på blivande hyresgäster.

Sekundära bostadsmarknaden

I flera kommuner hyr kommunen lägenheter av allmännyttan och privata fastighetsägare. Dessa lägenheter hyrs sedan ut i andra hand till personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Men om det är bostadsbrist som är orsaken till hemlöshet, varför växer i så fall den sekundära bostadsmarknaden i kommuner med balans eller överskott av lediga bostäder? Att enbart fokusera på tillgången till bostäder räcker således inte för att förklara varför hemlöshet har blivit ett stort problem i Sverige.” [1]

[1] http://www.boverket.se/Boende/Sa-bor-vi-i-Sverige/Hemloshetsstrategi/Hemloshet Uppdaterad 11-11-14 hämtad 11-11-22

Bild lånad från Google.se

JULKONSERT MED HJÄRTA
6 dec, 19:30, Kongresshallen Svenska Mässan

Idag den 7 november 2011 är rättegången mot den åtalade ordningsvakten som (enligt vittnen) använt övervåld mot en hemlös man den 14 oktober 2010 på Sergelstorg "Plattan" i Stockholm.

Mobilkamerafilmer visar sju till tio vakter som håller ner en hemlös man medan främst en av vakterna slår med batong mot den hemlöse mannen. Många samlas omkring kring händelsen och agerar genom att be ordningsvakterna sluta då de anser att de gör illa den liggande mannen, "han matade med slag" menar ett av vittnena.[1]

DIREKTLÄNK TILL AFTONBLADETS ARTIKEL

[1] http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13897995.ab ”Han matade med slag” Publicerad: 2011-11-07 Hämtad 2011-11-07

I Stockholm finns det omkring 3000 hemlösa enligt Socialstyrelsen och enligt Stadsmissionen har Storstockholm cirka 5000.  Dock räknas inte in de som är skrivna i andra kommuner, EU-medborgare eller papperslösa. Och för dessa gäller inte ”Tak-över-huvudet”-garantin som innebär att man måste vara skriven i Stockholm stad för att han rätt till den. [1]

Varje år läggs några hundra miljoner på hemlösa men många tycker att politikerna lägger pengarna på att ständigt utreda problemet istället för att agera nu och ge hemlösa de dem behöver för att komma på fötter.[2]

Stockholm är den region i landet som har stört problem med hemlöshet och en stor orsak till detta är den rådande bostadsbristen. 6 % av Stockholms hemlösa får lön från ett arbete medan en majoritet får sin försörjning genom sjukbidrag, förtidspension eller socialbidrag. Andelen hemlösa med missbruksproblem är 80 % och ¼ av de hemlösa är dubbeldiagnoserade  det vill säga till exempel missbruk och psykiska problem. Endast 8 % har hemlösheten som ända problem.

Gruppen psykiskt sjuka har ökat marknat från 17 % år 1993 till hela 40 % år 2001.[3] Att andelen psyksjuka ökat beror på att 1995 startades en ny psykiatriform som innebar att de psykiatriska institutionerna skulle stängas ned och de psykisksjuka behövande av vård skulle få bo i eget boende och bli en del av samhället. Många psyksjuka fick börja medicinera sig själva och ett större ansvar lades på kommunerna vilket inte alltid fungerade. Detta resulterade till att många inte fick den vård de behövde och blev hemlösa då de fick svårt att anpassa sig till samhället.[4]

Idag blir även allt fler unga hemlösa och allt fler utländska och hemlöshetens ansikte håller på att ändras och i många fall har problemen blivit allt mer allvarliga menar Stadsmissionen.[5]

1998 beslut regeringen att införa en kommitté som hade som uppdrag att utreda hemlösheten i Stockholm. [6] Och Stockholms Stads mätningar från april 2010 visade att på cirka 3000 hemlösa hade knappt 100 personer minskats i hemlöshet på cirka 2 år.

Idag har många hemlösa dålig erfarenhet av att ha kontakt med myndigheter och där av lågt förtroende för att få hjälp av dessa. [7] Därför har frivillighets organisationer stor betydelse för dagens hemlösa. Ofta har de en bättre kontakt med hemlösa än till exempel socialtjänsten.

Ett tydligt exempel på att hemlösa är utsatta u samhället är Anna Lindh-mordet. Hemlösa blev de anklagade och blev trakasserade och förhörda av poliser. De hemlösa kände sig kränkta och oskyldigt anklagade och det fanns ingen som kunde försvara dem. Det blev ett tydligt exempel på deras utsatthet.

Idag har kriterierna för hyresgäster blivit strängare till exempel registrering av betalningsanmärkning och arbetslös gör hemlösa chanslösa på bostadsmarknaden. Där är socialmyndigheter deras enda chans till boende.  [8]

Det svenska klimatet är även ett stort problem för hemlösheten. En person som till exempel är påverkad får inte vistas på härbärgen och tillfälliga hjälpboenden på grund av säkerhetsskäl.

Stadsmissionen har som undantag att efter klockan 00:00 och 10 minusgrader har alla rätt till en plats. Likaså om det råder 15 till 20 minusgrader ute och oavsett vilket skick man befinner sig i är man välkommen. De säger att de hellre anordnar provisoriska sängplatser än stänger någon ute.[9]

[1] http://www.dn.se/sthlm/kyla-och-byrakrati-hotar-hemlosa
Uppdaterad 2010-12-04 09:56. Publicerad 2010-12-04 08:00  Hämtad 2011-10-

[2] http://www.sourze.se/Femtusen_heml%C3%B6sa_i_Stockholm_10368144.asp
Hämtad 2011-10-20

[3] http://svt.se/2.6437/1.116318/fakta_om_hemloshet_copy
Hämtad 2011-10-20

[4] www2.fek.su.se/ike/rapporter/stu_196_03.pdf publicerad  2003
Hämtad 2011-10-21

[5] http://www.stadsmissionen.se/Socialverksamhet/Hemloshet/
2010-10-06 Hämtad 011- 10- 20

[6] http://svt.se/2.6437/1.116318/fakta_om_hemloshet_copy
Hämtad 2011-10-20

[7] http://www.stadsmissionen.se/Socialverksamhet/Hemloshet/
2010-10-06 Hämtad 011- 10- 20

[8] www2.fek.su.se/ike/rapporter/stu_196_03.pdf publicerad 2003
Hämtad 2011-10-21

[9] http://www.dn.se/sthlm/kyla-och-byrakrati-hotar-hemlosa
Uppdaterad 2010-12-04 09:56. Publicerad 2010-12-04 08:00

Nedan finner du Socialstyrelsens definition av hemlös.

”Situation 1

En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare.

Situation 2

En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/HVB-hem/SIS-institution och planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad.

Situation 3

En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler.

Situation 4

En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden.

Situation 5

Ett barn eller ungdom (18 år eller yngre) lever av olika skäl under ”hemlösa förhållanden” utanför familjen, vilket innebär att han/hon befinner sig i en gråzon mellan familjen och vård- och omsorgssystemet. Detta gäller inte barn och ungdomar (18 år eller yngre) som är placerade utanför hemmet av socialtjänsten enligt SoL eller LVU.”[1]

[1] http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet/omfattning/definition 2011-11-01

Hemlöshetens historia

Det var inte förrän efter andra världskriget som bostadspolitiken för hemlösa togs upp och under 1940-talet ville man ge Sverige en bättre välfärd och en utrotning av hemlösa efter kriget. Riksdagen började uppmana alla kommuner i Sverige att bilda allmännyttiga bostadsföretag så att kommunerna kunde börja producera och sälja hyreslägenheter, något som kommunerna inte hade tillgång till tidigare.

Det var även under 40-talet som den moderna bostadspolitiken infördes, vilket innebar att målet var att alla skulle ha tillgång till moderna, sunda och bra utrustade bostäder till rimliga kostnader. Trots detta så rådde det en brist på lägenheter i samhället vilket ledde till att bristen för att hemlösa skulle kunna få tak över huvudet var stor.

Men i och med att välfärden växte i Sverige under 40-talet så började samhället känna ett ökat ansvar för de hemlösa.

Men när 40-talet led mot sitt slut och 50-talet välkomnades bestämdes det att nykterhetsvårdslagen skulle ersätta alkoholistlagen 1954, med det menades att man skulle ställa missbrukarna i centrum och hjälpa dem istället för att frysa ut dem och skydda samhället från dem. Även en socialhjälpslag skulle ersätta fattigvårdslagen 1956, det vill säga att kommunerna nu fick ett mycket större ansvar för att ta hade om de fattiga och hemlösa.

Medan dessa nya lagar ersatte de två gamla började härbärgen och ungkarlshotell byggas ut för att försöka se till att alla kunde få tak över huvudet om nätterna. Men trots detta var dem i stort sett alltid fulla i storstäderna speciellt Stockholm och Malmö, där man gång på gång varje natt fick avvisa besökare. För att lösa problemet med överfulla härbärgen och ungkarlshotell tillfälligt fick små hotell med låg standard agera härbärgen.

De överfulla härbärgen och hotell kritiserades hårt i pressen, journalisterna ansåg att det inte passade in i dagens Sverige och vårt välfärdssamhälle. Hemlösa framställdes nu som misslyckade människor. Och många journalister krävde att man måste göra något åt härbärgena då dem förvärrade hemlösheten genom att konservera den. I reportagen nämndes heller aldrig kvinnorna och invandrarna var en kategori för sig.

1958 gjorde DN ett reportage om hemlösa och beskrev det som att det fanns fem olika grupper av hemlösa:

1.     Bohemen – med sin egen filosofi och förakt mot social prestige och karriär.

2.     Landsbygdynglingen – flyttade från landet till storstan ihop om arbete och bostad men misslyckades.

3.     Fria från anstalter – har svårt att få arbete efter tidigare brott.

4.     Utlänningen – misslyckades med att skapa en framtid.

5.     Vanedrivaren/utslagne missbrukaren – ej ett psyke till att skapa ett normalt liv. Ofta medelåldersmän och majoriteten är missbrukare.

När 50-talet gick över till 60-tal hade man en mycket optimistisk vision om att under 60- och 70-talet skulle man utrota alternativt kraftigt minimera hemlösheten.

1965 beslutade riksdagen om ett produktionsmål för bostadsbyggandet på en miljon nya lägenheter inom 10 år som skulle bemästra bostadsbristen och trångboendet. Och två år senare införde man målet att hela befolkningen skulle få dugliga lägenheter med en rimlig kostnadsnivå på lägenheterna.

10 år senare stod lägenheter många av de nybyggda lägenheterna tomma, detta på grund av ändrade konjunkturer, nya arbetslösa, mindre invandring, mindre flytt till storstäderna från landet.

Samtidigt bestämdes det att socialtjänsten skulle byggas ut i många kommuner och socionomer anställdes. Man satte in många åtgärder, projekt och verksamheter för de hemlösa. Vårdsektorn hade en stor optimism: alla skulle kunna anpassas till samhället! Detta ledde i sin tur till att många härbärgen och ungkarlshotell lades ner och många flyttades till boenden.

Tidigare hade man aldrig tidigare brytt sig om hemlösa, att detta förändrades nu var mycket tack vare Vänstern och deras engagemang. Dem menade att det är samhället som bar skulden för hemlösheten och att det var en konsekvens av det kapitalistiska samhället som gjorde människor utanför. Detta berodde alltså inte på bostadsbristen menade dem i deras strukturella förklaringsmodeller.

Början av 80-talet vändes den optimistiska synen på att alla hemlösa skulle få bostad. Och 1985 började det komma mängder av reporter om att det skett en kraftig ökning av uteliggare trots att bostadspolitiken varit av högsta prioritet.

Orsakerna till detta var att det var brist på små, billiga lägenheter för fattiga, avvecklingen på bostadssubventioner, nedläggningen av bostadsförmedlingar, hyreshöjningar och fler vräkningar. Även hög arbetslöshet, utförsäkrade av A-kassan och att invandrare och ungdomar har svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden och att de äldre omoderna lägenheterna som var billiga och bra för de hemlösa revs. Och eftersom härbärgen och ungkarlshotell numera mesta dels var nedlagda fanns det ont om plats för de utan hem.

Trots detta lyckades man mildra denna katastrofala situation med hjälp från sociala myndigheter med övergångs- och träningslägenheter, även många religiösa organisationer kan tänka sig att hjälpa till. Och man kunde börja konstatera att många frivilliga organisationer och deras engagemang fick en stor betydelse, till exempel Stadsmissionen som började annonsera om de hemlösa kring julen.

Under 90-tal kunde man se en kraftig ökning av hemlösa kvinnor. De som tidigare utgjorde endast 17 procent av de hemlösa hade nu gått upp till 44 procent och 1993 gjorde man en undersökning som tydde på att det bodde totalt cirka 10 000 hemlösa i Sverige.

Under 1990-talet var frivillighetsorganisationerna fortfarande av stor betydelse och 1999 kunde man beräkna att hemlösheten hade minskat till cirka 8000 stycken hemlösa.

Under 2000-talet var fortfarande majoriteten män, men kvinnorna blev allt yngre men var hemlösa under kortare tid. Kvinnorna som var hemlösa led ofta av psykiska problem medan männen hade någon form av missbruksproblem. Man kunde även konstatera att antalet psykiskt sjuka över lag bland de hemlösa ökade kraftigt.

Cirka en tredjedel av alla de hemlösa hade barn under 18 år, sex procent fick lön från arbete och ynka åtta procent hade hemlösheten som deras enda problem.

2006 kunde man se en rejäl ökning av hemlösa, hela 17 800 stycken. 1200 av dessa bodde på härbärgen och 60 procent av dessa 1200 stycken var alkoholmissbrukare och 40 procent hade psykiska problem.

I slutet av 2000-talet det vill säga 2009 infördes mål om att:

1.     Alla ska vara garanterade tak över huvudet.

2.     Kvinnor och män på kriminalvårdsanstalt, behandling alternativt stödboende som inte har ordnad bostad vid utskrivandet ska minska.

3.     Inträde på den ordinarie marknaden ska underlättas för de som är i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av socialtjänsten alternativt andra aktörer.

4.     Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska behöva vräkas.

Stadsmissionen ansåg dock att satsningen på hemlösa är för begränsad och ofokuserad och att politikernas lösningar endast är kortsiktiga.

Källor:

Internetkällor:

Regeringen 2006-01-17 http://www.regeringen.se/sb/d/6315 - 2011-03-27
Regeringen 2000-03-31 http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/66/64613510.pdf -2011-03-27

Stadsmissionen 2006-06-02 http://www.stadsmissionen.se/Socialverksamhet/Hemloshet -2011-03-27

Stockholm.se http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:pz6_QW3wteMJ:www.stockholm.se/Global/Om%2520Stockholms%2520stad/FoU%2520Rapporter/kunskaps%25C3%25B6versikt%2520nr%25201%2520Ulla%2520B-07.pdf+hemlösa+i+sverige+statistik&hl=sv&pid=bl&srcid=ADGEESg7xagYtzwcKx87fpJA2KoU161O5g347LtJkSIRxrNZcDW_NXLdjr2U3zjV-roqs1fMtjiGqlkCWfJEhvHO5O8XqdaNYTxpf5PCWfaBuA3RlW9iujs9vp5jS7pa9cnhZPzVnclM&sig=AHIEtbT1TILG-hQvKHuk-0q6RX5y3kfbww -2011-04-01

Socionomer.se Jenny Johansson 2006-03-20 http://www.socionomer.se/?p=artiklar&s=read:33 2011-03-26